Gravsättningen sker efter själva begravningsakten, även om man innan begravningsakten måste bestämma hur gravsättningen skall ske. Det vill säga om man vill ha jordbegravning eller kremering, idag finns även alternativet att sprida askan över ett område utanför en traditionell begravningsplats.

Vid jordbegravning sänks hela kistan ned i graven och gravsättningen sker i samband med begravningsakten. Det betyder att man i detta fall redan innan begravningen också måste utse en grav där gravsättningen ska ske.

Om kroppen ska kremeras avslutas begravningsakten i kyrkan/kapellet och gravsättningen av askan sker vid ett senare tillfälle. Urn- eller askgravsättningen respektive askspridning är en enkel handling där vanligen bara de allra närmaste deltar (undantag är vid gravsättning i minneslund då anhöriga inte närvarar). Vid kremation kan man utse gravplats senare, efter att själva begravningsakten har ägt rum.

Man kan också välja att kremera innan begravningsakten, så kallad direktkremation. Då gravsätter man oftast urnan i samband med begravningsceremonin.

När man bestämmer sig angående jordbegravning eller kremering kan det redan från början vara bra att tänka på om det sedan tidigare finns en grav där gravsättningen ska ske. Det är till exempel inte säkert att det går att gravsätta en kista om graven är en urngrav. Du kan få information om detta av din kyrkogårdsexpedition.